Sista omgången har i flera år varit betydelselös för Brandgult vad det gäller både uppflyttning och/eller nedflyttning. 2019 vann man division 6 i sista omgången när man på Ekäng i Hyssna bärgade 1 poäng samtidigt som Öxabäck förlorade mot Björketorp. Efter det har det endast varit sista omgångar där kontraktet redan varit säkrat och chans på uppflyttning/kval varit borta. Det närmsta lite spänning vi kommit var 2021 där vi tack vare segern mot Hyssna på Örby IP (spelades där på grund av regntung plan i Hyssna) tog vår 4:e raka seger och säkrade en 5:e placering, den då bästa placeringen på 37 år.

Inför matchen mot Horred var förutsättningarna solklara. Vid seger för Brandgult så bibehöll man 4:e platsen som sämst. Skulle TÄFF samtidigt förlora mot tabelltvåan Hyssna/Kinnahult så skulle FIF segla förbi och sno den sista direktplatsen till division 4. Vid kryss så hade Rävlanda med största sannolikhet gått förbi FIF i tabellen då man mötte ett Limmared med exakt 0 att spela för. Det var därför fullt fokus på att försöka vinna vår match, alla andra resultat spelade ingen roll så länge vi inte tog tre poäng.

Gårdagens motståndare Horred hade en liten möjlighet att fortfarande nå kval. Då behövde man slå Brandgult samtidigt som Rävlanda förlorade mot Limmared. Förra omgången så åkte Horred på en svidande tung 2-3 förlust hemma mot Hyssna/Kinnahult. Torsken innebar inte bara 3 tappade poäng utan också att RAIS gick förbi i tabellen och att man således tappade initiativet till en kvalplats inför sista omgången.

Mötet i våras var en av de märkligaste tillställningarna som undertecknat varit med om gällande FIF senaste åren. Vi kom till matchen med endast 12 ordinarie gubbar och fick ringa in förstärkning från Adam Hämäläinen och Fredrik Olsson. Väl när matchen blåstes igång så gick allt, och då menar jag allt, Brandgults väg. Det stod 0-4 i paus och hela 0-6 (!) efter 60 minuter i en match som egentligen var rätt jämn. Horred hade mer boll och lika många anfall men känslan var att så fort FIF närmade sig hemmalagets mål så blev antingen straff eller mål. Horred fick in 3 sena mål efter att Brandgult slappnat av lite och resultatet skrevs till 3-6, Fritslas första seger på Eksätersvallen sedan 2020.

FIF kom till matchen med bästa lag och det var 18 otroligt laddade gubbar som anlände till samlingen på Kungaberg.

Brandgult ställde upp med följande startelva:
Gurra
Theus – Wank – Andy – Larsson
Theo – Lasse – David
Mahdi – Engström - Tobbe

Avbytare: Bega, Klas, Hampus, Lukas, Melvin, Kopp & Noah

Matchen blåstes igång och när den väl gjorde det hade till och med solen tittat fram på Kungaberg. Planen var trots alla de millimeter regn som kommit relativt bra och det skulle inte gå att skylla på den efteråt.

Brandgult startade matchen bra. Uppspelen satt fint, det var ett varierande spel och det skapades tidigt några halvchanser. Horred var inte ofarliga men det var Brandgult som skapade mest och det skulle ge resultat. När klockan rullat upp på 15 minuter så var Andreas Hjalmarsson först på bollen efter en offensiv hörna. Linjedomaren såg att bollen var över linjen och vi hade 1-0 till FIF på tavlan. Detta var också nästan det sista vi såg av Brandgult på Horreds planhalva under första halvleken. Nu var det bortalaget för hela slanten.

Deras duktige högerytter hade lekstuga under stora delar av första halvleken och det var bara en tidsfråga innan kvitteringen skulle komma. Mittbackarna och Gurra fredade sig dock bra och fick iväg det mesta. Uppspelen var nu som bortblåsta och Horred vann tillbaks bollen högre och högre i planen.

Gustav gjorde 2 fantastiska räddningar men i den 43:e minuten så small det. Vi hängde inte med i en omställning och Horred kunde peta in 1-1 från nära håll. Rättvist men ack så tråkigt precis innan paus.

I pausen fick vi även till oss att TÄFF gjort 0-2 på Hyssna/Kinnahult och att Rävlanda ledde sin match. Det var nu uppförsbacke delux…

Andra halvlek han knappt börja innan Brandgult åter var i ledning. Engström var sist på bollen efter stor bjudning av bortalaget och nu var hoppet tänt igen efter ett bra halvtidssnack. Som vanligt 2025 lät det inte gå många minuter innan FIF släppte in ett mål precis efter att man gjort ett offensivt. Duktige Scott Gates var sist på bollen och 2-2 med 40 minuter kvar att spela. Det var nu ett bättre FIF än i första men Horred var fortsatt väldigt farliga när man ställde om.

Båda lagen hade sina målchanser men klockan tickade snabbt samtidigt som TÄFF nu gått upp i en 1-3 ledning. Direktplatsen således helt körd, nu var det kvalplatsen vi slogs om tillsammans med Horred och Rävlanda. RAIS hade med 15 kvar 2-2 mot Limmared, vilket gjorde att FIF vid oavgjort mot Horred behöll kvalplatsen. Tobbe hade ett gyllene läge att smälla dit 3-2 men skottt gick över. Visst var nu känslan att det var lite övertag FIF, det tror jag alla i laget kände.

Då kom käftsmällen. Brandgult hade flyttat upp positionerna och Horred kontrade ner på Fritslas vänsterkant. Inlägget från Scott Gates var helt perfekt och Amadeus i bortalaget kunde vackert nicka in 2-3 till Horred, nattsvart. En lång säsong med mycket upp och ner var på väg mot sitt slut och vi var just där och då helt tomhänta.

Några byten gjordes och vi gick för det, nu fanns ingenting att förlora. Med 8 minuter kvar kom den förlösande kvitteringen. Hörnan från vänster hittade en ensamstående och ny-inbytt Kopp i straffområdet som skallade in 3-3. Hur var då läget där och då? Jo det var oavgjort i vår match vilket gjorde att vi således höll Horred bakom oss. I Limmared hade Rävlanda fortfarande bara 2-2 vilket betydde att kvalplatsen var vår. Vi föll tillbaks lite för att bevaka poängen vi då hade, den kunde ju varit guld värd. Dessvärre tog det bara 2 minuter innan det plingade, RAIS hade gjort 2-3…

4 minuter kvar, vi behövde ett mål för att nå kvalplatsen. Då dök mr ”Gubben i lådan upp” och frälste oss, igen. Vår bäste målskytt Mahdi Amiri slängde sig fram på ett inspel från kapten Lasse och stötte in 4-3. Ren glädje på Kungaberg!

Vi höll ut hela vägen in och lyckades göra det som krävdes från oss, vinna vår match. Det innebär att vi efter 22 omgångar slutar 4:a och får kvala mot division 4. Vi har gjort vår poängmässigt bästa säsong på över 40 år i division 5 och får nu en till möjlighet att försöka nå division 4. Vi önskar TÄFF stort lycka till i division 4 då de tog sista uppflyttningsplatsen och gör Länghem samt Hyssna/Kinnahult sällskap. Vi önskar även IFK Örby stort lycka till i sitt kvalspel.

Kungajakten 2025:
3 kungar Mahdi Amiri
2 kungar Andreas Hjalmarsson
1 kung Lasse Broman

Hur det blir i kvalet med motstånd, tider etc återkommer vi med! Evigt Brandgul!

Så var vi igår framme vid näst sista omgången i seriespelet 2025. Det har länge svängt fram och tillbaks för många lag i tabellen och med årets upplägg så har de flesta lagen haft något att spela för nästan hela vägen in. I botten har trion Gällstad, Örby och Sätila slagits sedan sommaruppehållet och i fredags kunde Sätila säkra sitt avancemang ”i kavaj” när tabelljumbon Gällstad åkte och slog Örby med 2-4. Spännande blir det nu istället mellan just Örby och Gällstad om vem som tar kvalplatsen och vem som åker direkt ur.

I toppen är vi ett gäng lag som slåss om den 3:e och sista uppflyttningsplatsen samt 4:e platsen som innebär kvalspel. Vi, TÄFF, Horred och Rävlanda hade inför avslutningen alla chans att nå dessa platser men där alla förutom RAIS möter antingen varandra eller andra topplag.

FIF kom till matchen med tre raka segrar och vind i seglen. När vi den 28/8 förlorade vår tredje raka seriematch mot Rävlanda och därmed tappade allt initiativ i toppen av tabellen var det nog få som ändå räknade med att vi skulle slåss om uppflyttning hela vägen in. Det vändes alltså till tre raka segrar och inför de avslutande två omgångarna hade vi uppflyttningen i egna händer.

Gårdagens motståndare Länghem var redan inför matchen klara för uppflyttning och faktum är att man redan i den 18:e omgången säkrade det när man vann mot Limmared med 4-1. Målet efter det var klart och tydligt utåt: ”Första målet uppnått, nu ska vi vinna serien”. Det hade laget chansen att göra i förra omgången när man gästade tabelltvåan Hyssna/Kinnahult. En poäng hade räckt där men istället kunde hemmalaget vinna med 2-1 och låg inför näst sista omgången 4 poäng bakom Länghem, som därmed behövde en seger avslutande omgångarna.

Första mötet mot Länghem denna säsong slutade med en otroligt skön 2-1 seger för Brandgult efter att Klas kommit in sent och avgjort matchen. Det var hittills en av Brandgults absolut bästa matcher där hela laget tog ett enormt jobb för varandra och var skärpta när lägena kom. Det var Länghems första förlust för säsongen och fram tills förra omgången var FIF fortsatt det enda laget som slagit Länghem.

FIF åkte till Länghem utan sin kapten Lasse Broman som var på semester samt viktiga duon Andreas Hjalmarsson (avstängd) & David Hansson (skadad.)

Brandgult startade med följande laguppställning:
Gurra
Theus – Wank – Melvin – Larsson
Theo – Kopp – Engström
Lukas – Hampus - Mahdi

Avbytare: Tobbe, Klas, Noah, Elias, Bega, Axel & Bruno

När vår match visslades igång visste vi att TÄFF tidigare på dagen slagit Äspered hemma och därmed passerat oss i tabellen. För att ta tillbaks initiativet om 3:e platsen behövde Länghem besegras.

Matchen inleddes piggt av FIF som tidigt skapade två halvchanser genom Mahdi och Hampus. Det var dock hemmalaget som öppnade målskyttet i den 8:e minuten när lagkapten Höök stötte in ett inspel i mål efter att nr 20 William kommit runt enkelt på kanten. 

Efter detta hade Brandgult kanske sin bästa period i matchen och skapade 2-3 bra lägen. Lukas hade ett bra frisparksläge i muren och Hampus fick ett inspel precis vid straffpunkten men bollen studsade precis innan och avslutet gick rakt på målvakten.

Hemmalaget var tunga och satsade mycket på både långa inkast och att vid varje fast situation lyfta in bollen mot FIFs straffområde. Med sina fyrtorn blev det farligt nästan varje gång och FIF kom längre och längre ner i banan. Engström hade ett skott som målvakten gjorde en riktigt bra räddning på men efter det var det bara Länghem. 

2-0 målet hängde i luften och Gustav storspelade i FIFs mål. Länghem var nära både i minut 38 samt 40 utan resultat men i minut 44 small det igen. Ett av de 20 långa inkasten i första halvleken damp ner bakom backlinjen som inte fick undan bollen och Valon i Länghem klippte på ett tillslag fram till 2-0.

Tungt mål att släppa in precis innan paus men det fanns fortfarande hopp då Länghem gick att såra bakom backlinjen. Men då behövde vi jobba ännu mer tillsammans och stänga igen tidigt. Det skulle tyvärr verkligen inte bli fallet, snarare tvärt om.

Den överkörning som Länghem stod för inledande 15-20 i andra halvlek var längesedan vi var med om i seriespel. Hemmalaget sköljde över Brandgult gång på gång med varierande anfall och fart på bollen. 3-0 målet var matchens delikatess när man på ett tillslag spelade sig upp på sin vänsterkant. Det var överlapp, väggspel och avslutningsvis skott i mål av lagkapten Höök. Målet kom i matchminut 61 och innan dess hade hemmalaget haft 3 solklara lägen att utöka ledningen men Gustav var på sitt bästa humör och räddade gång på gång.

4-0 målet kom bara 2 minuter senare när duktige nr20 körde en soloräd och placerade in bollen i mål. Hemjobbet var från alldeles för många spelare bortprioriterat och då blir det tufft mot seriens bästa lag. Där och då var farhågan att det skulle rinna på ordentligt. FIF fick inte fast bollen alls och mittfältet var helt borta. 

Länghem började då rulla in hela sin bänk och pressen avtog snabbt. FIF kunde då istället flytta upp laget och skapa några lägen, främst genom Tobbe som kommit in på topp och på sedvanligt vis drog isär hemmalagets försvar.

Det blev inga mer mål och Länghem vann både matchen och således serien. Firandet efteråt var både vackert och värdigt, mycket fint uppstyrt från Länghem. Stort lycka till i division 4 nästa säsong.

Samtidigt som vi förlorade så vann Rävlanda (mot Sätila) och Horred förlorade (mot Hyssna/Kinnahult). Detta ihop med TÄFFs seger tidigare idag gör att vi inför sista omgången placerar oss på en 4:e plats i tabellen (se nedan)

1. Länghems IF 51p (redan uppflyttade)

2. Hyssna/Kinnahult 47p (redan uppflyttade)

3. TÄFF 38p (uppflyttning)
---------------------------------------

4. Fritsla 36p (kval)
---------------------------------------

5. Rävlanda 35p

6. Horred 33p

Vi ligger 2 poäng bakom TÄFF som har Hyssna/Kinnahult borta i sista matchen. RAIS ligger 1 poäng bakom oss och får således hoppas på Horred och Hyssna/Kinnahult i sista omgången. Horred ligger 3 poäng bakom oss när de kommer till Kungaberg. De behöver således vinna samtidigt som Rävlanda tappar poäng för att nå kvalplats.

Förutsättningarna glasklara, vi behöver vinna matchen och då har vi säkrat minst kval. Vi eventuell förlust för TÄFF så går vi då om dom i tabellen. 

Kungajakten 2025:
3 kungar Gustav Svensson
2 kungar Melvin Amundsjö
1 kung Edvin Wank Olofsson

Nästa söndag (5/10) är som sagt årets sista match när vi gästas av Horreds IF hemma på Kungaberg. Det blir en oerhört spännande match i toppen av tabellen. Avspark 16.00, vi ses där!

Den tunga sviten på tre raka förluster som vi hade i slutet augusti hade nu vänt och vi stod inför gårdagens derby på två raka segrar efter att förra veckan ha åkt till Lygnevi och städat av Sätila. Det var en svårspelad match mellan två lag som slogs om otroligt viktiga poäng i varsin del av tabellen. Regnet gjorde även det sitt på en redan sen innan svårspelad och långhårig plan. Första halvlek var jämn och slutade 1-1 men i andra klev vår skyttekung Mahdi Amiri fram och gjorde sitt första hattrick i FIF-tröjan, 1-4 seger och 3 väldigt sköna poäng. 

Igår väntade IFK Örby som slåss tillsammans med Sätila samt Gällstad i botten av tabellen och därav var/är i stort poängbehov. Förra omgången var man nära att vinna mot Hyssna/Kinnahult när nyförvärvet Kushtrim Halilaj gjorde 1-0 i början av andra halvlek. Det räckte inte hela vägen utan 2 insläppta mål sista 10 gjorde att det blev förlust och det blå-vita laget låg inför 20:e omgången på negativ kvalplats, 2 poäng bakom Sätila och 6 före Gällstad på nedflyttning. 

Vårens möte mellan lagen blev en spännande historia. FIF som kom från storförlust mot Sätila var taggade till tusen och gick under första halvlek upp i en rättvis 0-2 ledning på Örby IP efter två mål av Mahdi Amiri. När alla gick och väntade på ett Brandgult 0-3 mål kom istället en utvisning för FIF. Det gjorde matchen jämn då Örby dessutom reducerade bara minuten senare. FIF försvarade sig dock väl och kunde åka hem med en 1-2 seger och 3 poäng i bagaget.

FIF fick klara sig utan mästerkock Edvin Wank som var tvungen att steka köttbullar på Rydals Herrgård samt duon William Kopp & Simon Nystedt som ej kunde vara med.

Brandgult ställde upp med följande startelva:
Gurra
Theus – Lasse – Andy – Larsson
Theo – David – Engström
Mahdi – Hampus – Leo

Avbytare: Melvin, Bega, Lukas, Noah, Tobbe, Kalle & Klas

Regnet som varit vanligt förekommande sista veckorna hade gjort Kungabergs fina matta sur och blöt. Det skulle bli kamp, precis som på Lygnevi förra veckan.

Matchinledningen var bland det mest krystade, långsamma och intetsägande på hela säsongen. Örby klev från sekund ett ner på egen planhalva med hela laget och tillät FIF ha och rulla boll. Det övertaget gjorde Brandgult inte mycket av utan bollen gick långsamt och rörelsen offensivt var svag.

Första halvtimman hade laget varsin bra målchans. Örby hittade ett inspel mot bortre på en fri gubbe som sköt över och Brandgult hade ett fint anfall som Leo avslutade med en kanon i ribban. 

Matchens första mål kom både plötsligt och ologiskt. En frispark från egen planhalva lyftes mot ingen men vinden tog bollen och en olycklig FIF back var sist på den och ställde Gurra i målet. 0-1 på tavlan och uppförsbacke igen denna säsong.

Kvitteringen skulle dock inte dröja speciellt länge. Engström bröt ett uppspel och friställde Hampus som först sköt ett stenhårt skott rakt på målvakten som han sedan kunde raka in returen på. 1-1 och pausvila. 

Alla var överens om att det är upp till oss. Örby backade hem och det kändes mest som att de gick och tänkte på sina två avslutade matcher mot Sätila och Gällstad. Dessutom gick det rykten om en planerad lagfest hemma hos coach Bullen efter matchen, sånt är alltid lurigt att ha i skallen när det är derby.

Skämt och sido. FIF gjorde ett byte när David ersattes av Lukas. Full fart framåt gällde, 3 poäng var det enda som räknades.

Andra halvleken inleddes slarvigt. Tempot blev något högre men det var ingen hög koncentration vilket gjorde att passningar slänges bort och bollar tappades ut till inkast. Slarvet gjorde också att vi tvingades dra på oss onödiga varningar. Örby kunde flytta upp och låta Gorba lyfta frisparkar in mot vårt straffområde. 

Med 20 kvar kom andra halvleks dittills bästa målchans. Vi chansbröt ett uppspel och Örbys nr 14 kom fri från kanten. Han vek in och sköt hårt mot första stolpen men Gurra fick mirakulöst upp handen och Örbybänken satte måljublet i halsen.

Leo ersattes i samma veva av Tobbe som gjorde comeback efter några matcher borta. Målkungen kunde inte vänta många minuter innan det också rasslade i nätet bakom Gorba. Lasse hittade ett inspel mot Tobbe som höll undan, vred upp och placerade in 2-1. Skönt och otroligt förlösande. 

Nu rullade det på och chanserna avlöste varandra. Lasse hade ett superläge att punktera matchen och i sekvensen efter var Mahdi lika nära. Istället var det åter igen vår målkung Tobbe som på ett inspel från Mahdi höll i, klev ifrån och avgjorde matchen till 3-1. Det blev lite grinigt i slutet men det var mycket närmre 4-1 än 3-2 och vi tog tredje raka segern.

Segern innebär att vi kliver förbi TÄFF i tabellen upp på en tredjeplats. Avslutningen blir minst sagt spännande. 

Vi gratulerar även Hyssna/Kinnahult som i och med segern idag gör Länghem sällskap upp i division 4 nästa år.

Kungajakten 2025:
3 kungar Tobias Johansson
2 kungar Gustav Svensson
1 kung Hampus Andersson

Två matcher återstår innan seriespelet 2025 är slut. Först ut är bortamatch mot serieledarna Länghems IF nästa lördag, avspark 16.00 på Ingsvallen. Evigt Brandgul!  

Efter tre raka förluster och mycket tappad mark i toppen så var det äntligen dags för 3 poäng igen förra veckan. Tabelljumbon Gällstads FK kom på besök och tog tidigt rättvist ledningen tidigt i matchen efter att Brandgult varit otroligt trögstartade. Detta fortlöpte kommande 30 minuter och vi ska vara glada att det bara stod 0-1 på resultattavlan. I andra halvlek spelade vi dock upp oss och kunde både enkelt och rättvist vinna med 3-2. Segern ihop med att lite andra resultat gick Brandgults väg gör att laget nu ligger på kvalplats uppåt inför de avslutande 4 matcherna. 

Först ut av dessa var ett så kallat modernt klassikermöte, Sätila SK på Lygnevi. Det är inte många lag som vi mött oftare på 20-talet än just det röd-blåa laget från nordvästra Mark. Förra året lyckades vi för första gången med konststycket att vinna både borta (1-2) samt hemma (5-2) vilket inte hänt på över 30 år. Det finns ett gäng spelare som tillhört bägge klubbarna som Edvin Franzén, Alexander Halvarsson & Sätilas nuvarande tränare Markus Elzer. 

I våras blev det en mycket ensidig historia när lagen möttes. Sätila kom till matchen som tabelljumbo med endast 2 inspelade poäng samtidigt som Brandgult låg 4:a med bra häng på topplagen. I stället för hemmaseger för topplaget FIF fick vi se en sanslös överkörning från Sätila som rättvist lämnade Kungaberg med en 1-5 seger. Den segern gav lite fart i Sätilas säsong som inför gårdagens derby parkerade strax över negativt kval. Förra omgången blev det dock förlust mot Hyssna/Kinnahult efter att skytteligaledaren Oscar Almgren nått högst på en hörna i slutet av matchen och nickat in matchens enda mål.

FIF kom till matchen utan Lasse Broman, Tobias Engström, Simon Nystedt som var bortresta eller sjuka/skadade.

FIF ställde upp med följande elva:
Gustav
Theus – Andy – Wank – Larsson
Theo – David – Mahdi
Klas – Hampus - Leo 

Avbytare: Noah, Lukas, Tobbe, Bega, Melvin, Elias & Kopp

Regnet hade vräkt ner på Lygnevi hela söndagen och större delar av lördagen. Detta hade satt sina spår på en plan som utöver vattnet dessutom inte klippts på ett helt gäng dagar. 

Matchen sparkades igång av FIF som för dagen spelade i sitt svarta bortaställ. Sätila hade fått reda på precis innan avspark att Örby tappat viktiga poäng i botten när Hyssna/Kinnahult sent vänt på matchen. Det gav säkert SSK energi och tro på sig själva.

Sätila var också laget som började matchen bäst. Man fick tidigt fast bollen på offensiv planhalva och kom runt på sin högerkant. När vi spelat en kvart hade hemmalaget skrapat ihop tre helt okej målchanser, den ena när vi kastat en inkast rakt in i banan till Sätila som kom 2 mot 2 men Wank kunde rädda undan.

Efter detta kom Brandgult in mer i matchen. Klas sprang sig fri men chippen gick tätt utanför. Minuten senare fick Mahdi ett bra skottläge i ”slottet” men även det gick tätt utanför. Mahdi hade ett till bra läge på hörna men skottet tog i täck och ut. 

Då hade Brandgult övertag och precis i den perioden kom ledningsmålet. Mahdi snappade upp bollen och satte den till Theo som sedan hittade ut till Leo som i sin tur tidigt uppfattade att målvakten stod långt ut. Chippen var otroligt väl avvägd och vi hade 0-1 ledning när det stod 28 minuter på klockan. 

Som vanligt när FIF spelar så lät sig kvitteringsmålet inte vänta speciellt länge på sig. Ett inspel från kanten gjorde duktige Jesper Blennermo helt själv utanför straffområdet och bollen placerades enkelt in i mål. Även här var det många som viftade på hands men domaren valde igen att fria.

Sista 10 i första blev händelsefattiga och det kändes rättvist med kryss när domaren blåste för pausvila. FIF var lite för tunna offensivt samtidigt som Sätila stundtals gjorde det väldigt bra. Det var dock en match där det märktes att det var två lag som var lite rädda att förlora. Alla poäng är satans viktiga nu i slutet.

Andra halvlek började i något lägre tempo och Sätilas lagkapten testade tidigt från distans två gånger om. Gurra räddade och vi hade fortsatt 1-1 på tavlan. Brandgult skapade egentligen ingen målchans första 20 i andra och det var Sätila som hade momentum.

Det var därför lite som en blixt från klar himmel när Leo i den 67e minuten hittade en inläggsfrispark till Mahdi som stötte in 1-2 till Brandgult. Vår egen "gubbe i lådan" Mahdi hade dittills haft en tuff match centralt och inte kommit loss som han brukar. Det var kanske därför självklart att det var just han som var där, på rätt plats, igen. Skön ledning och nu 25 minuter kvar att spela.

Domaren hade redan tidigt tappat matchen något och det var fula tacklingar åt bägge håll. Det delades knappt ut några kort och det var väldigt grinigt över hela banan. Bägge lagens ledare var överens om att det inte var åt något specifikt håll domaren valde att inte blåsa utan generellt lät spelarna gå för långt i tacklingar, tröjdragningar och efterslängar.

Bollen dansade i FIFs straffområde några gånger men Gurra och försvaret gjorde det med bravur när de rensade, täckte och fick undan allt. Andy var en gigant och både Wank samt Melvin som kompanjerade honom under matchen var mycket fina i duellspelet. Larsson och Theus hade koll på sina yttrar och det kändes aldrig riktigt farligt efter Mahdis ledningsmål.

I den 82:a minuten punkterades matchen när vår skyttekung Mahdi Amiri språngnickade in 1-3 bakom en chanslös hemmamålvakt. Mahdi var inte färdig där utan i slutskedet på matchen så fullbordade han sitt hattrick och fastställde slutresultatet till 1-4.

Seger igen, den andra på raken och fortsatt häng i toppen av tabellen. Många gjorde en bra match igår. Hampus slet som ett djur på topp, David och Theo spelade sig igenom fint flera gånger centralt och Leo gjorde åter igen en bra match. Det går dock inte att undgå vår gubbe i lådan, Mahdi Amiri. Han är på rätt plats hela tiden och en av våra klart bästa spelare 2025.

Kungajakten 2025:
3 kungar Mahdi Amiri
2 kungar Andreas Hjalmarsson
1 kung Leo Aspenskog

3 matcher återstår av seriespelet 2025. Näst på tur är en hemmamatch mot IFK Örby kommande lördag klockan 16.00. Roligt med hemmaderby, vi ses där. Evigt Brandgul!

Tre raka förluster i seriespel är något som vi varken gillar eller är vana vid i seriespel sedan vi lämnade division 6 2019. Det har endast hänt två gånger tidigare men nu är vi där igen. Den snöpliga förlusten hemma mot Äspered har följts upp av ytterligare två förluster mot Hyssna/Kinnahult samt Rävlanda. Det gör att vi tappat mark och initiativet i tabelltoppen och division 4 ser verkligen ut att vara långt borta.

Det var dock 5 matcher kvar igår när Gällstads FK kom på besök. Det är 15 poäng att spela om och skulle vi hitta formen igen kan avslutningen bli spännande. Matchen mot Rävlanda senast var en tillknäppt historia med två formsvaga lag. Bortalaget var dock starkast och åkte rättvist hem med 3 poäng. 

Gårdagens motståndare Gällstad har haft en väldigt tung säsong. Efter fjolårets tredjeplats så slutade/skadade sig flertalet bärande spelare och det har verkligen visat sig i tabellen. I den 3:e omgången slog man Rydboholms SK hemma med 2-0 men det var också den enda segern som laget tagit när man igår gled in på Kungabergs parkering. Två kryss mot TÄFF & Limmared har också inkasserats och laget låg sist på 5 inspelade poäng.

Vårmötet mellan lagen bjöd på två väldigt olika halvlekar. FIF gick upp till en tidig 0-2 ledning under de inledande 10 minuterna för att sedan lika snabbt tappa upp till 2-2. I slutet av halvleken gjorde FIF ytterligare 2 mål och gick till pausvila med en 2-4 ledning. Andra halvlek stängdes ner och var i princip helt fri från målchanser. 3 poäng men inte mycket mer hem till Fritsla den gången. 

FIF kom till matchen med bägge mittbackarna borta på grund av sjukdom/resa samt målskytten Tobias Johansson som förmodligen inte spelar mer i år.

Brandgult ställde upp med följande startelva:
Gustav
Theus – Lasse – Andy – Bega
Theo – Elias
Mahdi – Lukas – Leo
Hampus

Avbytare: Poddig, Klas, Bruno, Engström, David & Nystedt

Domare Ivona Cota visslade igång matchen i det blöta gräset på Kungabergs B-plan. 

Den skrala men ack så viktiga publiken som tagit sig ner hade knappt hunnit upp med ögonlocken innan bollen låg i nät bakom Gustav. En långboll som plockades ner, skarvades vidare och sen ut på en misstänkt offsidestående ytter som placerade in 0-1.

Gällstad fick självförtroende av detta och vann både första, andra och tredjedueller. Brandgult såg vilsna ut och hade väldigt svårt att skapa chanser. När det hade gått 10 minuter så borde det nästan varit 0-2 på tavlan. Bortalaget hade skapat 3 bra målchanser där det sista var ett friläge som sköts utanför.

Att det behövde hända något var ett faktum för annars skulle tabelljumbon åka hem med tre poäng. 

När vi spelat 30 minuter så kom det första bra Brandgula läget. Lasse slog in en frispark som Lukas nådde högst på och skarvade bollen i ribban. På returen var både Hampus och Mahdi nära men bollen gick i täck och tätt utanför. Minuterna senare slog bortalaget en indianare som Lukas snappade upp. 2 mot 1 tillsammans med Hampe och passningen var bara någon millimeter från att kunna stötas in i det öppna målet.

Nu var FIF inne i det igen. Laget vann dueller, fick igång spelet snabbt och förde matchen. Leo på vänsterkanten var bra och de flesta farligheter kom därifrån. 

Med 2 minuter kvar att spela så slog Lasse in en till frispark. Hampus var där och störde vilket gjorde att bortalagets mittback skarvade in den i egen kasse. 1-1 och pausvila.

I paus gjordes tre byten. Engström, David och Klas kom in. Vi pratade om hur bra vi avslutade första och att det var där vi skulle fortsätta. Fart och spelvändningar. 

Andra började också mycket bra. Vi hittade rätt ytor tidigt och det var en tidsfråga innan ledningsmålet skulle komma. I den 53:e minuten trodde nog alla att det kom. Ett fint anfall hittade Leo som på ett placerade in bollen i mål. Men där hade stinsen på kanten hittat en offside och istället tilldelades FIF en frispark för förseelse i tidigare skede. 

Den tog Leo vara på. En väl avvägd frispark som via stolpen tog sig in i mål. Förlösande och just då rättvist. Brandgult körde nu plattan i mattan. Lasse, Engström och David hade flera fina kombinationer och i den 63:e gjordes kanske årets mål.

Det gick fort och var svårt att se exakt vilka som var inblandade. Men bollen gick på ett snöre och till slut kunde Mahdi stöta in bollen i öppet mål. Till och med bortalagets tränare kunde ge med sig på att det där var en klass för sig.

Självförtroendet var nu på topp och alla, precis alla, väntade på 4-1 målet. Leo hade ett läge, Engström två bra och Mahdi var igenom utan att sätta dit spiken. 

Istället kan ni säkert räkna ut vad som hände. En till långboll bakifrån upp på bortalagets duktiga nr 25 som sög ner den, vände upp och dunkade in den via ribban från 25 meter. 

5 minuter kvar och helt plötsligt var det match. Det skulle och borde varit avgjort. Alla hade den känslan, tror till och med bortalaget. Istället fanns nu hoppet om poäng.

Det lyftes in några längre bollar men det blev inget riktigt farligt av det och FIF kunde äntligen bryta den tunga förlustsviten. 

En seger som kanske inte var speciellt vacker eller bombsäker men den var i slutändan rättvis och det är något vi kan ta med oss in i avslutningen.

Kungajakten 2025:
3 kungar Leo Aspenskog
2 kungar Lasse Broman
1 kung Benjamin Hallberg

Vi fortsätter gnugga på med en match i veckan. Nästa helg åker vi till Lygnevi för att gästa Sätila SK. Avspark 16.00 nästa söndag 14/9. Ses där, Evigt Brandgult.