1 - 5

Vi närmar oss halva serien spelad och inför onsdagens match placerade FIF sig på en 4:e plats i serien. En välförtjänt sådan då man endast förlorat 1 av de inledande 7 matcherna och stått för flera stabila segrar tillsammans med starka upphämtningar. Att topp 3 går direkt upp till div 4 och 4:an i serien får kvala gör ju getingboet där uppe ännu mer spännande.

I onsdags väntade ett derby mot Sätila. Bortsett från första året i 5:an 2020 har vi mött Sätila varje säsong sedan vi vann serien 2019. Inledningsvis slutade det oftast med förlust både hemma och borta men senaste åren har FIF varit starkast och kom till matchen med 3 raka segrar på SSK.

Bortalaget hade inlett serien svagt. Efter en kaosartad försäsong med få folk på träningarna och många inställda matcher så tippade de flesta att Sätila skulle åka ur. Kollar man mer noggrant på Sätilas lag så är det ett lag fullt med duktiga spelare och senaste 3 matcherna hade man två kryss och en knapp förlust. Den förlusten kom i ett derby mot Hyssna/Kinnahult och var enligt folk på plats lite av ett rån då Sätila förtjänat minst en poäng. Så att det skulle bli tufft visste vissa på förhand. Däremot skulle det visa sig att många nog kollat på bortalagets poängsaldo när de anlände till samlingen på Kungaberg.

FIF ställde upp med följande elva:

Gustav

Theus - Andy - Wank - Larsson

Lasse - Engström - Leo

Tobbe - Hampus - Lukas

Avbytare: Poddig, Klas, Melvin, Kopp, Mahdi, Karl Y & Elias

Matchen spelades igång i utsatt tid och det skulle bli väldigt tydligt väldigt snabbt vilket lag på planen/anläggningen som var mest sugna på att vinna fotbollsmatchen.

Brandgult såg ut som ett nykomponerat fotbollslag som ville vara på alla ställen förutom på Kungaberg denna soliga onsdagskväll. Bortalaget däremot kom ut som en enhet, ett lag och grupp som tillsammans skulle kämpa för varenda millimeter på planen. Det är vad fotboll handlar om, att komma överens och göra saker tillsammans, inte för sig själva.

I den trettonde matchminuten kom också logiskt 0-1 målet efter ett fint anfall från Sätila. Bollen spelades in och avslutet var både behärskat och vackert. Innan dess hade SSK haft både mest press och boll. Väckarklockan för Brandgult uteblev och matchbilden såg likadan ut. Visst det var någon halvchans som Lukas och/eller Engström skakade fram men inget farligt. Från ingenstans kom dock kvitteringen när vi hade spelat en halvtimma. Tobbe stegade upp och sköt en väldigt fin och avvägd frispark i vänstra krysset. Men inte ens detta ledde till energi i FIF. Det var tomt i tanken denna kväll, från alla inblandade.

Innan paus tog Sätila ledningen med 1-2 efter en miss i Brandgults bakre led på en utspark från SSKs målvakt. Minuter senare tog en FIF försvarare med hands i straffområdet och 11-meterssparken förvaltades till 1-3.

Halvtid och möjlighet att korrigera, ta oss samman och ändå försöka göra något av detta. Undertecknad var inte på plats utan har från 4-5 av varandra oberoende källor fått kvällen och matchen beskriven till sig. Alla är överens om att detta var det sämsta Brandgula man sett på många, många år. Det säger en del då det inte saknats bottennapp senaste säsongerna.

Sätila dock ska höjas och ha en rejäl eloge för deras insats. Framförallt för inställning och faktiska utförande av matchplan. Men motivation slår klass brukar man säga. Och när motivationen är 110-0 för ena laget kan det bara gå på ett sätt i division 5.

Andra halvlek inleddes något bättre. Mahdi hade kommit in med energi tillsammans med Kopp och Melvin.

Det började plötsligt skapas lite chanser åt båda håll, inte bara mot FIFs kasse. Men då kom kallduschen som punkterade kvällen totalt. Duktige nummer 15 Anton Gustavsson var framme och petade in sitt andra för matchen och vid hade 1-4 på tavlan. Ett resultat som många andra matcher denna säsongen inte hade känts som någon omöjlighet för Brandgult att vända på med 35 kvar. I onsdags var det dock som att bestiga Kebnekaise med fastknutna fingrar och fötter, omöjligt.

Matchen dog och det var en chansfattig och fortsatt temposvag andra halvlek. Sätila fastställde slutresultatet till 1-5 efter ännu en miss i de defensiva Brandgula leden och vi åkte på säsongens första hemmaförlust, den andra totalt i årets serie.

Tungt som satan även med någon dags perspektiv till matchen. Flera andra lag i toppen tappade poäng och möjligheten att dra ifrån/ta ikapp var enorm. Samtidigt ska man inte ha med toppen att göra med insatser som i onsdags, då blir det en lång säsong nästa år.

En match vi försöker glömma och ta nya tag. Inga kungar kommer delas ut då det på riktigt enligt de på plats inte fanns någon som stack ut i ett positivt anseende för FIF.

Kungajakten A-lag 2025:

3 kungar

2 kungar

1 kung

Nästa match är också den ett Markderby. Vi åker och gästar IFK Örby på Örby IP kommande torsdag 5/6. Avspark 19.00, ses där!